Filmen var väl kanske inte "den ultimata skräckupplevelsen" som utlovat, men överlag var det roligt och häftigt att se riktig spelfilm i verklig 3D. Det var alltså riktigt, riktigt bra gjort. I slutet avlossar någon ett skott, och kulan går iväg i slow motion mot och över publiken. Det kändes verkligen som om kulan svävade där mitt framför ansiktet, det var nästan så att man satte upp handen sådär fånigt för att känna efter. Ett sus gick igenom publiken, ett riktigt "wooooaaaaaoooooo". Sjukt häftigt. SJUKT häftigt. 

Men vilka psykopater det är på biograferna! Bredvid mig satt en tjej som bokstavligt talat höll på att garva ihjäl sig varje gång någon dog i filmen! Min stolsrygg skakade av hennes skrattanfall när någon fick sina tarmar utslitna i filmen! Alltså, det är ju en sak att fnissa åt vissa moment i en skräckfilm, men garvar man så att man sätter i halsen åt ond bråd död är det något som inte stämmer. Hon var fan läskigare än själva filmen!

Bredvid Niklas satt en snubbe som var där tillsammans med sin flickvän, och han snackade HÖGT och LJUDLIGT under hela filmen. Ibland hörde man hur tjejen viskade något till honom, typ en fråga eller nåt, varpå han svarade SÅ ATT HELA BIOGRAFEN HÖRDE VAD HAN SA! Inte för att någon förstod vad han sa, men högt som fan snackade han i alla fall. Så pass att en snubbe tre rader bakom oss gapade "KÄFTEN, FAN!" vid något tillfälle, men det hjälpte naturligtvis inte. Jag undrar hur det känns att vara tillsammans med en sån snubbe? Vad tänker den där bruden när folk runtomkring hycshar och skriker skällsord åt hennes snubbe, och han bara fortsätter prata? Är hon kär i en sådan människa? Vi som sitter närmast vågar självklart inte säga något, för då väntar han säkert utanför när filmen är slut. Med en kniv, sina knytnävar eller med hela sitt crew. Jag tar åtminstone inte sådana risker. Bättre fly (vara tyst) än illa fäkta. Tyvärr är det så. 

Jag och Niklas smugglade in en flaska med en förfriskande drinkblandning, eftersom vi skulle direkt ut och dansa efter bion. Väldigt fjortis, men väldigt kul. Mot slutet av filmen var vi lite härligt fnittriga, inget fel med det. Sedan åkte vi till Paradise, dansade till dåliga Eurovisionlåtar och shotade tequila. Niklas och hans jäääävla tequila. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det händer om och om igen, flera gånger om året, och därför slutar man aldrig att förvånas över hur urholkat dumma en del politiker verkar vara. Om man har ett yrke som man vet bevakas hårt av press, hur vågar man då fuska och bryta mot både regler, ...

Är det inte dags att någon sätter sig ner med Uma Thurman och frågar hur det egentligen står till? I början av sin karriär plockades hon fram av Quentin Tarantino och fick således förmånen att medverka i en av 90-talets mest berömda kultklassiker; "P...

Jag förstår inte det här med Cheryl Cole's "Fight For This Love". De första gångerna jag hörde den var på VH1, en musikvideo som lät som något Kim Wilde kunde ha gjort 1993 (lät ungefär som "If I Can't Have You"). Uråldrigt discosound som drev mig ti...

Jag har en hatkärlek till att blogga. Ibland och emellanåt kan jag verkligen känna hur mycket jag vill uttrycka mig om något, berätta om något, redogöra för något - hur mycket jag faktiskt har något på hjärtat. Samtidigt kan jag känna en fasa, en ovi...

Jag har varit SÄMST på att blogga den senaste månaden, jag vet. Jag har väl inte haft något att säga, jag vet inte. Men idag hann jag bli irriterad två gånger innan jag ens kommit till jobbet, och då måste jag ju naturligtvis frå berätta! För det för...