Jag fattar ingenting. Dagarna har bara flugit iväg och nu ska vi HEM! Vadå hem? Jag vill inte åka hem!? Vem såg till att det blev så här? Vi kom ju precis?! Jag har inte ens hunnit längta hem alls! Men nu sitter vi här på flygplatshotellet, flyget går om åtta timmar och vi ska väl försöka sova lite.

Sedan vi lämnade Vegas igår har vi hunnit spendera en natt i en håla kallad Bakersfield, enbart eftersom den låg mitt emellan Vegas och San Fran. Idag körde vi så vidare mot San Fran, kom fram framåt kvällen och nu sitter vi här. Vi har intagit den sista måltiden och skålat för sista gången, nu finns det ingen återvändo. Bilen är fortfarande hel, kreditkorten är maxade och hälsan är, så vitt vi vet, fortfarande i behåll. Jag ska hem till Stockholm och möta en spännande höst som jag faktiskt ser fram emot, men det är allt lite vemodigt att det här äventyret redan är över.

I vanlig ordning, God bless America. Jag har alldeles för mycket reflektioner och tankar inom mig just nu, många av dem kommer nog att bubbla fram här på bloggen när jag väl kommit hem och slagit mig till ro igen. Ett är i alla fall säkert, och det är att jag kommer tillbaka. Nästa gång blir det kanske... Florida? Vem vet, tankeverksamheten kommer säkert att starta redan på flyget!

 

Syrran

29 september 2009 08:25

Vad skönt att höra att allt har gått bra - även de sista dagarna. Blev lite orolig när du inte bloggade på några dagar... Vad löjlig man är:) Vi hörs när du är hemma igen.
Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det händer om och om igen, flera gånger om året, och därför slutar man aldrig att förvånas över hur urholkat dumma en del politiker verkar vara. Om man har ett yrke som man vet bevakas hårt av press, hur vågar man då fuska och bryta mot både regler, ...

Är det inte dags att någon sätter sig ner med Uma Thurman och frågar hur det egentligen står till? I början av sin karriär plockades hon fram av Quentin Tarantino och fick således förmånen att medverka i en av 90-talets mest berömda kultklassiker; "P...

Jag förstår inte det här med Cheryl Cole's "Fight For This Love". De första gångerna jag hörde den var på VH1, en musikvideo som lät som något Kim Wilde kunde ha gjort 1993 (lät ungefär som "If I Can't Have You"). Uråldrigt discosound som drev mig ti...

Jag har en hatkärlek till att blogga. Ibland och emellanåt kan jag verkligen känna hur mycket jag vill uttrycka mig om något, berätta om något, redogöra för något - hur mycket jag faktiskt har något på hjärtat. Samtidigt kan jag känna en fasa, en ovi...

Jag har varit SÄMST på att blogga den senaste månaden, jag vet. Jag har väl inte haft något att säga, jag vet inte. Men idag hann jag bli irriterad två gånger innan jag ens kommit till jobbet, och då måste jag ju naturligtvis frå berätta! För det för...