Jag mår bättre nu, jag har ätit sjukt stark förkylningsmedicin som gjorde mig helt hög. Jag var typ helt yr, så jag trodde att jag hade hög feber men jag tror att det var de där tabletterna. De verkar dock ha funkat, jag har inte behövt missa någonting.

Vägen till Las Vegas var mäktig, vi körde verkligen mitt i öknen. Jag har aldrig sett äkta ökenmiljö förut så det kändes overkligt. Innan vi åkte iväg körde jag in på en verkstad och bad dem kolla alla vätskor så att ingenting riskerade att ta slut mitt i öknen. De kollade luften i däcken också, men allt var okej så det vara bara att köra. Längs med vägen fanns det ibland skyltar som sa: "Avoid overheating, turn off A/C the next 15 miles". De fanns vid sträckor som var lite extra påfrestande för bilen, typ vid extrema lutningar osv. Jag valde att lyda, och det är helt SJUKT hur snabbt det blev alldeles kokhett i bilen. Nästan i samma sekund som jag stängde av AC:n! Sedan räknade Liza with a Z ned miles, så när vi hade kört 15 miles satte vi på AC:n igen, fast aldrig på maxstyrka för jag ville inte riskera något, som sagt. Man vill INTE bli stående på den där vägen, även om vi hade laddat bilen med typ 20 vattenflaskor. Safety first!

Las Vegas är något av det mest surrealistiska och överväldigande jag någonsin konfronterats med. Det är verkligen som en gigantisk finlandsbåt! Det enda som finns är hotell, restauranger, barer och shopping, och ALLT är överdrivet stort, högt, och allmänt mycket. Man kan gå in i en bar, köpa en drink, ta med sig den ut på gatan, promenera en stund och sedan gå in på en annan bar - med samma drink i handen. Hur kan ett sånt här samhälle ens fungera? Samtidigt känns det som en av de tryggaste platserna vi varit på, och det är ju liksom lite ologiskt. Människorna är för övrigt också som på en finlandsbåt, ingen har den minsta känsla för stil, alla är fulla och de flesta är feta amerikaner med jeans, keps och en ful t-shirt. Det blir nog lätt lite för mycket, under hotellet Bellagios fontänshow dundrar exempelvis "I'm Proud To Be An American" i högtalare över typ hela stan.

Vi var på Studio 54 igår och häpnade över publiken där, som naturligtvis var som tagen från dansgolvet på Viking Line. Det var förmodligen många inskränkta inlandsamerikanare där, för de verkade inte helt sympatiska. Jag fick en del mördande blickar, och när Niklas skulle ställa ner sitt glas gjorde han en lite porrig nigning mitt i dansandet på dansgolvet, varpå ett helt sällskap tappade hakan, tog sina drinkar och gick därifrån illa kvickt. Inte vår drömklubb, kanske. Senare gick vi tillbaka till hotellet och spelade i enarmade banditer tills vi inte hade ett öre kvar, snacka om beroendeframkallande. Och roligt.

Ikväll ska vi på Chers show på Caesars Palace, sedan väntar ytterligare en het Vegasnatt. Vi ska nog försöka gå på Gayklubb idag...  

Fontänshowen. Mäktig, men sliskig.

En "Ugly Stick" med Pina Colada och en med Margarita. En räckte för att vi skulle bli på lyset!

Lite senare, som sagt...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det händer om och om igen, flera gånger om året, och därför slutar man aldrig att förvånas över hur urholkat dumma en del politiker verkar vara. Om man har ett yrke som man vet bevakas hårt av press, hur vågar man då fuska och bryta mot både regler, ...

Är det inte dags att någon sätter sig ner med Uma Thurman och frågar hur det egentligen står till? I början av sin karriär plockades hon fram av Quentin Tarantino och fick således förmånen att medverka i en av 90-talets mest berömda kultklassiker; "P...

Jag förstår inte det här med Cheryl Cole's "Fight For This Love". De första gångerna jag hörde den var på VH1, en musikvideo som lät som något Kim Wilde kunde ha gjort 1993 (lät ungefär som "If I Can't Have You"). Uråldrigt discosound som drev mig ti...

Jag har en hatkärlek till att blogga. Ibland och emellanåt kan jag verkligen känna hur mycket jag vill uttrycka mig om något, berätta om något, redogöra för något - hur mycket jag faktiskt har något på hjärtat. Samtidigt kan jag känna en fasa, en ovi...

Jag har varit SÄMST på att blogga den senaste månaden, jag vet. Jag har väl inte haft något att säga, jag vet inte. Men idag hann jag bli irriterad två gånger innan jag ens kommit till jobbet, och då måste jag ju naturligtvis frå berätta! För det för...