Jag vet att jag tjatar om Alcazars album "Disco Defenders", men idag kom jag fram till att "Burning" är en av de bästa låtarna som någonsin gjorts. Den har allt! En tung bas som vibrerar i bröstet om man spelar riktigt högt (vilket mina grannar uppenbarligen inte gillar), en tjejstämma i refrängen som är helt perfekt, och framförallt: en klappmaskin. Av någon outgrundlig anledning tycker jag ofta att en klappmaskin gör hela låten. Jag skulle till och med kunna säga att en låt inte ens är en riktig låt, om inte en klappmaskin finns med i produktionen. Flera andra av de bästa låtarna som någonsin gjorts innehåller naturligtvis klappmaskin, såsom Destiny's Childs "Lose My Breath", Rihannas "Pon De Replay", Velvets "Take My Body Close", Septembers "Cry For You" men kanske framförallt hennes icke-singel-spår "Midnight Heartache". Hur kan man INTE släppa en av de bästa låtarna som någonsin gjorts som singel? Jag var så upprörd över detta då det begav sig att jag till och med skrev till Petra Marklund (alias September) på Facebook och undrade vad det var frågan om. Jag fick ett svar, men inte på min fråga.

För övrigt är det en viss skillnad på bra låtar - och de bästa låtarna som någonsin gjorts. En bra låt är liksom en bra låt, men en av de bästa låtarna som någonsin gjorts får dina ögon att tåras och din ryggrad att rysa. Det finns inte en chans att du kan stå still, och inuti känner du att du aldrig mer behöver vare sig dricka eller äta, så länge du får lyssna på den här låten. Du undrar hur livet någonsin kan kännas jobbigt, när du får ett lyckorus som saknar motstycke av den här låten. Du känner att allt är möjligt, att du inte bara älskar den här låten - den får dig att älska livet självt, besinningslöst! En sådan låt är en av de bästa låtarna som någonsin gjorts.

Idag var min fjärde helt rökfria dag. Det går väldigt bra, jag har knappt ens tänkt på det. Och varför skulle jag behöva göra det när jag har "Burning" att lyssna på?